Gott Nytt År

Önskar er ett riktigt gott nytt år.
Jag hoppas att nästa år blir ett bra år för alla som kämpar med att bli gravida, alla som ruvar, alla som är gravida, alla mammor & pappor och alla barn.

Jag vill lägga in en speciell önskan till Tonci & S att nästa år ska bli erat år & att lyckan ska nå er. Ni förtjänar det!

Jag önskar er alla lycka, kärlek & framgång på alla sätt och vis=)

En liten hälsning från Lucas=)

Kram!!

Day 19 – Something you regret

Det är mycket jag ångrar. Samtidigt som jag vet att av dessa misstag har jag blivit den jag är idag. Det jag ångrar:

• Att jag varit så elak mot min mor bara för att jag tyckte att hon var elak mot mig. Jag förmådde mig inte att hålla truten, villket jag borde gjort. Hon var faktiskt sjuk. En person som drabbats av stroke kan man säga (i många fall) förlorar ett sinne. Då är det fegt att börja diskutera, det är som att ge sig på en diskussion med ett barn... Fast hon var väldigt klok men ändå...


• Människor jag valde bort i mitt liv för att umgås med fel människor som i slutänden bara utnyttjade och sårade mig.

Här städas det

Hej & hå. Idag har det tvättats & städats. Jag gick nyss till tvättstugan för att slänga i några kuddar i tvättmaskinerna för att sedan kunna torktummla med tennisbollar. Men dom har bytt lås & jag kommer inte in. Typiskt. Här hemma har jag tvättat 2 st maskiner fullsmockade med vit tvätt. Hade varit kanon att få rent kuddarna. Aja det får vänta till nästa år. Vi har köpt nya kuddar och sängkläder så det går ingen nöd på oss, men det hade varit skönt att få det gjort.

Paket & "Förklaring"

Åh vad spännande. Nu är ett paket på väg till mig. Jag var inne hos Luiza och gissade vad hon fått i julklapp & gissade rätt. Vi var ett gäng som gissade rätt så hon drog lott & mitt namn fanns på den dragna lappen=D=D

Angående 30 dagars utmaningen så tar jag det lite som det kommer. Det är inte alltid jag hinner & då tar jag igen när jag har tid. Jag funderade på en sak igår efter födelsedags inlägget. Med tanke på det jag skriver lär ju ni tro att jag är värsta party token, jag kan säga att jag var det förut men är det inte nu längre. Jag har lugnat ner mig en hel del sen jag träffade min man. Inte så konstigt kanske. Förr var det bara mig själv jag hade att tänka på.

Day 18 – Your favorite birthday

Oj jag har haft många sådana, de flesta från min barndom när det kom massa barn hem till mig & min mamma hade bakat så mycket gott och gjort mina tårtor med så mycket kärlek. Vi barn lekte lekar och åt gott. Det var mycket skratt. Jag måste erkänna att min 18 års dag var fin för då blev jag "vuxen". Vi var ett gäng kompisar som gick på krogen och dansade. Man skulle nämna en födelse dag....kunde inte välja bara en=D
Nu kom jag på en till som var kanon, fast jag vet inte hur mycket jag fyllde. Min födelsedag var på en lördag så jag gick ut på fredagen och när jag var ute och festade och klockan slog 24 då var det ju början på min födelsedag så jag började festa och fira redan då=D När nattens roligheter var slut åkte jag hem och la mig för att sen vakna på lördagens eftermiddag för att fortsätta festandet=P Jag tror att jag utser den till min stora favorit!

egentid & sötsaker

Vad skönt det är att gå upp tidigt (för mig) och få lite egentid. Maken & lillen ligger och sover. Jag åt nyss min havre grynsgröt med äppelmos & mjölk. Det är ett måste så här dags. Tänk att jag är vrålhungrig så fort jag slår upp ögonen, men jag har en regel som jag följer, inget i magen innan klockan har passerat 6. Annars räknas det som natt enligt mig. När jag var gravid åt jag vilken tid som helst & nu måste ändring ske. Jag kan säga att det är svårt det där. Jag kan mycket väl förstå de som fortsätter äta...hmmm jag kanske har problem.... Nä jag har alltid varit matglad. Bara jag får in en rutin med ordning så blir det bra. Det värsta är när man börjar slarva med godis och sötsaker, för det blir verkligen ett beroende som är livsfarligt för vikten.

Vad är det för fel?

Lilla Lucas sover så fint hela dagarna, han vaknar när han är hungrig & när han känner sig mätt somnar han bums. Däremot har han en period från kl 23 till 01 då han inte kommer till ro. Det har varit så här i flera veckor nu. Han gråter och gråter. Jag är nästan säker på att det är magknipen som spökar. Jag tycker så synd om honom, han gråter verkligen mycket och länge. Man märker att han har ont. Usch vad jag känner mig som en usel mor när jag inte kan trösta honom.

4 dagars utmaning

Jag skriver flera dagars utmaning i samma inlägg...dag 17 är för morgondagen.

Day 14 – What you wore today- Eftersom jag bara är hemma har jag mjukis kläder på mig.
Day 15 – Your dreams- Min dröm är att vara lyckligt omgiven av min familj med mycket kärlek. Gärna ett fint hus på något fint ställe och en bil. Ja ni vet det typiska. Att min familj & jag ska må bra på alla sätt och vis.
Day 16 – Your first kiss- min första kyss fick en pojk som jag var kär i & han i mig. Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var... Men det blev en blöt oproffsig historia;)
Day 17 – Your favorite memory- Jag har många favorit minnen. Många av dom är från när jag var i Mexico med min man. När vi var och besökte vackra stränder och olika vattenpalats. Så härligt med värmen och alla glada människor. Vattenpalatsen var helt fantastiska, med musik, palmer och skit häftiga rutschkanor bland annat som dessa ni kan se nedan=D Jag blir som ett barn på nytt!

Day 13 – This week

Den här utmaningen tillhör förra veckan så det betyder att jag ska skriva vad jag gjorde last week. Det spelar ingen roll för jag gör samma sak varje vecka numer; ammar, byter blöjor, gosar, sover, bloggar (hinner inte så mycket som jag vill), försöker städa. Vi kommer inte ut så myckt eftersom det är så kallt, så vi har varit hemma.

Jag ligger efter

i den 30 dagar långa utmaningen. Idag ska jag försöka komma ifatt.
När maken är hemma umgås vi & inte hinner jag sitta framför datorn. Visst jag smiter undan ibland men snart ropar han och vill att jag ska tillexempel sitta med honom & lillen och kolla på tv. Ja ni vet som en familj.
Återkommer senare idag med mina inlägg som saknas;) i min utmaning dåra.

Kramen så länge=D

Day 12 – What’s in your bag

Jag sitter med min väska brevid mig för att ni ska få veta exakt vad som finns i. Inget fusk alltså;)

• plånbok
• läppstift & läppglans
• Alvedon forte
• ett par örhängen
• 1 penna
• MP3
• i en påse i väskan ligger blöjor & våtservetter

Om ni undrar vart nycklarna är så har jag ett gulligt nyckelskåp precis vid ytterdörren där de hänger.

Full fart i köket

Här hemma är det full rulle i köket. Jag håller på & lagar lamm i ugnen med grönsker. Det kommer att bli mums=P

Maken duschar & lillen ligger & sover. Vi ska snart koppla upp oss i skype eller msn för att skåla (jag dricker alkoholfritt såklart) via ett videosamtal. Så gör vi varje år med mina svärföräldrar & svägerskor och svågrar. Stor familj. Kusiner till Lucas finns även på plats. Jag ångrar lite att vi inte köpte en jätte söt tomte dräkt med luva som vi såg på H&M. Den hade suttit kanon idag=)

Day 11 – Your siblings

Jag har 2 halvsyskon på pappas sida. Dom blev till innan min pappa träffade min mamma. Sen så har jag en bror, han och jag har samma mamma och pappa. Jag har ingen kontakt med någon av dom. Lite tråkigt men ibland är det så som det kan bli.

God Jul!

Önskar jag er alla!!!

Fly Förbannad

Det är vad jag är just nu. Jag är så jävla arg så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Mitt huvud dunkar som en trumma av värk. Jag hatar att bli så här arg.
Det vore för mycket om jag berättade anledningen till min ilska. Fy fan vad gärna jag skulle vilja spy ut all galla med ord på bloggen så att alla får veta varför jag är förbannad. Men det skulle sen bli pinsamt, för mycket, för öppet. Jag kan inte bjuda så mycket på mig själv. Så det slutar med att ni bara vet att jag är arg som 1000 bin. Om jag vore ett bi skulle jag sticka min gadd i röven på en viss person, ni vet säkert vem.
Ursäkta alla svordomar men jag är ARG!

Day 10 – What you wore today

Det här var gårdagens uppgift (skittråkig). Igår hade jag på mig mjukisbyxor (gråa Adidas om det är någon som bryr sig) och ett Gina trico linne (grönt), Foppa tofflor (svarta), amningsbehå och givetvis trosor;)

Mission completed=)

Akademiska Sjukhuset

i Uppsala, reproduktionscentrum, kvinnokliniken där var det som äggen plockades och M lämnade sitt bidrag för snart 1år sen. Som ni vet blev det en liten Lucas=) Nu är det så att vi fortfarande har embryon nedfrysta, hela 12 stycken. Vi kan när vi vill göra återförening av ett fryst embryo. Det kostar 9000 kr per gång/försök & vi har på oss fram till 29 januari 2015. Man kan ansöka om att förlänga den tiden men man måste ha en rimlig anledning. Min skulle då vara att det är så många embryon. Inte för att vi planerar att använda alla men vi vill försöka få ett syskon till Lucas.
Jag sitter med mina papper från reproduktionscentrumet & jag kan berätta att dom fick ut 36 st ägg från mig!!! Dr K Wånggren och bioteknikern P Sandell kallade mig för hönan.
Med dessa siffror var det inte så konstigt att det gjorde så j-v-a ont vid äggplockningen och att jag blev sååå överstimmulerad.

Lustigt

Tänk så lustigt. Inlägget jag skrev om vad jag tror på igår fick sig en kommentar här hemma. Maken läste det. Han sa: Men snälla du, du tror ju inte på någonting. Du är ateist. (Ateist är någon som saknar guds tro).
Som jag skrev i inlägget, svaret på frågan angående min tro är inte likt mig. Jag tror men behöver inte bevisa för någon min tro.
Jag tror att tron sitter i hjärtat och inte i en massa besök i kyrkan och så vidare.

Day 09 – Your beliefs

Tror jag på Gud? Svar...ja.

Visst ifrågasetter jag orättvisor. Jag mår bättre utav att tro på någonting. Förr brukade jag svara att jag tror på det jag kan se eller få bevisat. Men efter att min mor gick bort fick jag ett desperat behov av att tro på någonting för att kunna hantera smärtan och sorgen. Först var jag insnöad på buddhismen men beslöt mig för att bli döpt i katolska kyrkan. Jag var inte tidigare döpt så jag fick läsa en hel del för att döpas, så att jag visst varför jag döptes. Man säger att genom dopet försvinner alla synder, man blir förlåten. Det må låta lustigt. Men jag mådde så dåligt & hade så mycket skuld känslor för en massa saker som jag sagt till min mor så jag behövde känna att jag var förlåten. När det krisar ber jag till gud om vägledning.
Det här är egentligen så olikt mig som det bara kan bli. Man kan säga så här min mors död tog hårt på mig. Utan en tro hade jag nog inte klarat sorgen.

Jag tror på mirakel. Maken brukar säga att våran son är ett mirakel & jag instämmer.
Jag tror på forskning och dess resultat, tillexempel IVF.
Jag tror på en massa saker.

Bättre sent en aldrig....

Tro inte att jag har glömt bort att skriva min förlossnings historia.

Grejen är den att först orkade jag inte, och sen tyckte att det skulle bli kul med detaljer som jag kunde dela med mig från journalen. Nu är sanningen den att jag har av bokat 2 st återbesök hos min BM. Jag orkar verkligen inte åka dit och jag måste dit för hon vill gå igenom min journal med mig och vi ska prata om förlossningen. Drygt. I somras var det ok att korsa hela stan för att gå på undersökningar osv, sen så var man nyfiken på hjärtljud osv=P Men nu är det kallt, lillen är redan här så det känns inte lika spännande att fara tvärs över stan för att få gå dit längre. Men jag måste annars får jag inte min journal!

Tur att vi har valt BVC här i samma område.

Kommentarer???

Jag har massor att göra. Ändå fastnar jag här vid min dator. Jag borde passa på att få saker gjorde här hemma nu när lillen sover. Men icke...mitt bloggberoende vinner. Jag tycker det är dåligt med kommentarer här inne... Vad kan det bero på?? Inga läsare?? Tycker ni jag är dryg som kommenterar så mycket inne hos er?? Jag tycker det är kul med kommentarer. För en liten stund sen la jag in en bild, den kanske får fart på kommentarerna

Kärlek

Vi vaknade vid 12.30. Han är som sin mor, sover länge. Villken tur jag har. Han vaknar bara en gång på natten för att äta. Jag känner mig riktigt utvilad.

Day 08 – A moment

Det var när vi fick reda på att vi väntade barn, när vi såg hjärtat slå, när vi var på RUL och såg att han rörde sig och fick reda på att allt såg bra ut, när han föddes och dom lade honom på mitt bröst=D

Me Love Choklad

Jag ställde mig på vågen för en stund sen och jag har gått ner 1 kg på 1 vecka...jag skakade lite lätt innan jag klev på den där vågen. Jag var 100% säker på att jag hade gått upp. Maken har nämligen fått en choklad ask i julklapp av jobbet. Min stora svaghet är just choklad. Utan att överdriva, han fick 4 bitar, resten åt jag upp. Jag har så dåligt samvete. Måste nog köpa en ny ask till honom. Men det kommer att sluta likadant med den om han inte gömmer den eller skyndar sig att äta upp. Jag är livsfarlig brevid en bit choklad. Fy. Jag kan bara inte låta bli.
Om ni undrar så tycker han att det är dålig stil av mig att inte respektera hans choklad...

Day 07 – Your best friend

Min bästa vän och jag träffades på gymnasiet. Hon är helt underbar. Många tror att vi är syskon & det får dom gärna tro för jag älskar den människan som om hon vore min syster. Hon finns för mig i vått och torrt liksom jag för henne.
Vi har gjort många rackartyg i våra ungdoms år. Vad vore livet utan dessa galna dagar tillsammans med henne?? Ett tag var vi ute och festade Fredag & Lördag året om. Ifall det var möjligt partade vi som tokar andra dagar också=P Fy vad vi har haft kul! Bara jag tänker på det så ler jag=) Hon känner mig bättre än vad jag känner mig själv. Nä jag kan bara säga att min bästa vän är guld värd!

Day 06 – Your day

Min dag började med att lillen vaknade vid 8 tiden & ville äta. Efter det åt jag min gröt. Sen somnade vi om igen hela familjen, mamma, pappa, barn=) Vi vaknade på riktigt vid 13. Riktigt sent=P Men oj vad skönt det var att sova ut. Man behöver det ibland.
Sen bar det av ut till bilen. Jag hjälpte maken med att hitta felet som uppstått med bromsarna. Han låg under bilen och ropade BROMSA & jag bromsade & efter ett tag sa han Ahaaaa nu vet jag vad det är för fel. Det sprutar bromsvätska kolla. Jag lade mig under bilen & såg vart felet satt. En slang hade spruckit så all broms vätska hade sipprat ut. Not good. Under tiden låg Lucas & sov i sin vagn brevid. När han vaknade gick vi hem, böt på honom & han åt. Sen bar det av igen. Vi åkte för att köpa en ny slang. Så imorgon ska vi reparera det trasiga. Hoppas verkligen bilen fungerar sen. Drygt när bilen pajar måste jag säga. Man blir så bortskämd när man har bil & det märks så fort den inte fungerar hur jobbigt det blir att åka buss, speciellt nu när det är så kallt. När vi kom hem lagade jag mat, M passade på & duscha sen åt vi. Efter maten kollade vi på TV sen duschade jag. Givetvis har jag ammat X antal gånger & bytt blöjor på Lucas under dagen.
Nu är klockan mycket. Maken sitter i vardagsrummet och kollar på film, Lucas ligger & sover & jag sitter med min laptop i köket och skriver det här inlägget. Nu återstår bara för mig att gå & lägga mig.
Så God natt=)

Day 05 – Your definition of love

Kärlek för mig är det jag känner för mitt barn och min man. Kärlek är det jag känner för min bror, min far och min mor i himmelen. Kärlek är det jag känner för mina vänner.
För mig är kärlek en känsla av att man bryr sig om någon annan på riktigt. Att man kan glädjas åt någon annans lycka och framgång. Kärlek är viktigt för att kunna känna lycka (tror jag).
Det är en speciell kännsla. En fin känsla som kan göra ont ibland. När man mister någon man känner kärlek för gör det ont.
Jag känner även kärlek för mina husdjur och mina saker som jag har eller sånt jag har uppnåt genom min ansträngning
Man kan beskriva kärlek på många olika sätt.
Men att det är något vackert kan väl alla hålla med om.

Day 04 – What you ate today

Macka på morgonen. En choklad bit till lunch. Lussebulle & kaffe. Nu sitter jag & äter en smörgås. Jag ska börja med maten närsomhelst. Det blir kalops med kokt potatis & rödbetor till kvällsmat/middag.

--------

Anledningen till att det har blivit mackor hela dagen är att bilen har strulat. Bromasrna har lagt av!

Jag hatar när bilen strular.

Day 03 – Your parents

Ok here we go.
Mina föräldrar gifte sig när jag låg i mammas mage. Båda hade varit gifta innan dess. Min far har barn från sitt första äktenskap, 3st. Min bror föddes när jag var 2½ år.

------------------------------

Man kan säga att min barndom var lycklig tills min mamma blev sjuk. Hon drabbades av bland annat 2 massiva hjärnblödningar när jag var 8 år. Efter det blev livet aldrig mer sig likt för våran familj. Mammas personlighet ändrades ganska mycket. Hon blev aggressiv och rent ut sagt elak mellan åt. Min far pallade inte trycket och de skilde sig. Far träffade ny och sen en ny och sen en ny för att slutligen gifta sig med en annan.

Mamma kom underfund med att hon inte kunde ta hand om min bror och mig så vi fick bo hos min far och en av de nya kvinnorna, som var en häxa.
Min stackars mor blev ganska ensam eftersom hon hade ett sånt svårt humör att handskas med. Idag ångrar jag att jag inte försökte vara nära henne mer, men jag vet att det var omöjligt.
-----

Ush jag vet inte vad jag ska skriva. Jag hade så gärna velat skriva att allt varit perfekt och en dans på rosor men det kan jag tyvärr inte. Mycket på grund av mina föräldrar. Min mor kan jag egentligen inte beskylla hon blev sjuk.
------------

För att ni ska förstå hur min far är så kan jag berätta att han köpte hus i hemlandet och flyttade dit med sin nya fru i maj. Ja, jag var gravid, ja han visste det, ja han kunde ha ändrat lite på sina planer men nej det gjorde han inte.

Jag älskar min far högt och hur konstigt det än må låta så gör jag nästan allt för att bibehålla den bra eller dåliga kontakt vi har.

-----------

Min mor som fanns för mig mest i slutet av sitt 59 åriga liv och i början av mitt liv gick tyvärr

bort 2008 i en hjärtinfarkt.

--

Jag vill ändå säga att jag har haft underbara stunder med dom båda, allt har inte varit dåligt. Men det mindre bra är på något konstigt sätt där som ett märke i min själ.
---

Det här inlägget är varken lätt eller kul för mig men jag väljer att dela min "historia" med er.
---------

Är det något ni undrar så är det bara att fråga;)

Pure Love

Min lilla älskling. Tänk att han sover så skönt i mina armar. Så fort jag lägger ner honom blir han ledsen. På natten vill han ligga som en liten myspys super nära mig. Hur många gånger jag än lägger honom en bit ifrån mig är han snart jätte nära igen.

Har ni märkt att jag sakta men säkert visar ansiktet mer & mer hihi. Som att jag kommer fram bakom draperiet Tadaaa!! Nej då. Inte riktigt men ändå.
Det är liksom en liten process;)

Day 02 – Your first love

Min första kärlek.

Det finns ju olika typer av kärlek. Jag tycker jag alltid har varit kär mer eller mindre. På dagis hade min då bästis och jag en regel. Hon fick bli ihop med en kille som var blond för att hon var blond och jag fick vara ihop med en brunhårig och brunögd kille för att jag hade de färgerna...men jag vet inte ifall det räknas. Vi pussades inte ens. Vi var ju så små. Sen hade jag en annan kärlek som jag var riktigt förtjust i, då gick jag på lågstadiet och frågade chans på honom och han sa ja. Vi dansade tryckare på de discon som anordnades för oss barn=) Lite gulligt.
Den första riktiga kärleken är väl ändå den man känner för sin mor?? Men det kanske inte är så man ska svara.
Skit samma, jag är en kärleksfull person och har varit kär så länge jag kan minnas. Så ja mitt svar här blir nog min mamma.
Jag är ett orginal haha;)

Day 01 – Introduce yourself

Ok då ska jag presentera mig själv. Vissa saker vet ni redan men jag kör ändå;)

Min ålder har jag inte med i min presentation Jag är en 29 årig vädur.

År 1984 var året då min familj och jag kom till Sverige från Uruguay, då var jag 3 år. Vi var som det kallas politiska flyktingar. Jag känner mig lite som kvinnan utan land. Varken här eller där är riktigt mitt. Eller så kan man se det från en positiv synvinkel & säga att jag har två länder som är "mina".

Jag är gift med M som är världens underbaraste far till våran 2 månader & 3 dagar unga lilla Lucas. M & jag träffades genom internet. En "kompis" till mig brukade chatta med bla honom (och massa andra grabbar). Hon "presenterade" mig för honom på msn. Låter konstigt. Men jag kan berätta att vi chattade och pratade i telefon konstant under 2 veckor och rätt var det var stog jag på Arlanda och väntade på mitt livs kärlek. Ganska vågat va! Men det säger väl en hel del om hur både han & jag är som personer. Den 10/10/10 kom vårat lilla mirakel till världen, Lucas. Lucas är det bästa som har hänt oss=D

Jag är undersköterska och har även utbildat mig till nagelteknolog. Inom båda dessa yrken möter man människor vilket jag älskar. Man kan säga att jag är en människo älskare. Även djurälskare. Här hemma har vi 2 katter (½perser) och en papegoja (Grå Jako).

Lite mindre bra hos mig är att jag är väldigt känslig. Ofta när jag blir ledsen visar jag det genom att bli arg istället för att säga att jag är sårad. Det har tagit mig lång tid att lära mig gråta framför människor och överhuvudtaget. Förr såg jag det som en svaghet, men idag har jag lärt mig att det är en styrka (att kunna gråta).

Öh...jag vet inte ifall det är nåt specifikt ni skulle vilja veta. Ni får gärna fråga. Jag älskar att prata om mig själv, men tydligen nu när det verkligen gäller så vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. Ni kommer ju få reda på en hel del av hela den här utmaningen;)

Jag har valt att kalla mig Marre här på bloggen. Det smeknamnet har jag fått utav mina närmaste vänner, så jag tyckte det passade bra att även ni kallar mig för det;)

30 dagars utmaning

Den här listan har en hel del bloggare börjat på. Jag tycker det verkar kul. Så nu har jag "knyckt" den av en av mina favorit bloggerskor "Tonci" och hoppas (vet) att det är lugnt=)

Teman för de här dagarna:
Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Terror i Sverige???

Vad är det frågan om. Är det verkligen Sverige dom pratar om?? Kan inte fatta. Igår på nyheterna som ni säkert redan vet visade dom bland annat en brinnande bil & en död människa som låg på marken & blev överteckt med en filt av en polis. Det står överallt. Se --->här

Självmordsbombare i Stockholm??!! What!

Lussebulle

Åh så ljuvligt=P Jag sitter här alldelles själv i vardagsrummet & dricker en kopp te med en Lussebulle=P Gott Gott!!! Jag älskar lussebullar & det ska vara kaffe till igentligen, men jag orkar inte brygga kaffe nu.

Kolla klockan ----> 5.33 (lite väl tidigt)...jag ska krypa ner igen i min sköna säng igen. Fick bara en bild i skallen av hur gott det skulle sitta med en bulle så jag gick upp och tog en "fika/frukost"=P

Idol Final 2010

Ikväll kl 20.00 är det Idol final. Vart hittar man mig då? Jo bänkad framför tv´n. Det står mellan Jay & Minnah=P Jag håller & tror på Jay helt klart=D

Släpp allt!!!!

Igår träffade jag en kompis på BVC, hon var där med sin 2 åriga dotter och son på 4 månader. Vi började prata om hur det är att ha barn osv. Jag frågade hur hon hinner med allt, ja alla för mig måsten. Hon svarade nåt så enkelt och klokt så här sa hon;

jag släpper allt så som städning och matlagning, jag koncentrerar mig "bara" på att ta hand om barnen måndag till fredag. På helgerna när min man är hemma passar jag på att laga mat & storstäda.

Jag borde lära mig att släppa allt...klarar inte riktigt det. Jag har alltid en irriterande djävul på axeln som säger ska bara & ska bara.

Trött

Oj vad trött jag är. Gäääsp. Känner mig orkeslös. Får inte mycket gjort. Hela kroppen känns som en tung potatissäck.

Hittade den här bilden. Den är från december förra året. Tur att jag har min lilla kille nu=) Annars blir jag så låg så här års. Men inte nu inte. Inte i år. För i år har jag min lilla son som fyller mina dagar med glädje, hur trött jag än må vara.

Lite orolig

Pratade nyss med sköterskan på BVC. Jag är lite orolig. Lucas andas så snabbt ibland och verkar alldelles speedad. Igår hade han lite feber. Så jag tyckte att det var lika bra att fråga sköterskan. Lika bra att fråga en gång för mycket än tvärtom. Hon sa att så länge han verkar pigg & inte ändrar färg så är allt lugnt. Vi ska dit på öppen mottaging imorgon kl 14 iallafall så att hon får kika & lyssna på honom.

ZZZzzzzz

Lucas somnade inte förns kl 3.30. Jag kanske borde dra ner på kaffet. För han var kanon pigg igår kväll.

Maken åkte nyss till jobbet. Klockan är 6.05 och man kan inte säga att jag känner mig utvilad direkt.

Igår firade maken & jag att det var 6 år sen vi träffades=) Vi åt lite god mat.

Nä nu ska jag gå & lägga mig igen. Bye så länge.

Tack

Tusen tack Jessa för hjälpen. Nu har jag lyckats piffa till min blogg med hjälp av 2 underbara blogg vänner som tog sig tiden att förklara för mig hur man gör.

anonym eller ej

Det är svårt det här med att vara anonym tycker jag. Jag tycker inte om att vara anonym. Skulle gärna slänga upp massa bilder där man ser mig ordentligt. Samtidigt tycker jag om att berätta öppet om mina kännslor...jag älskar att prata om mig själv=P.....det är en hårfin balansgång det där.
Det är mycket få (nära) personer som vet om att jag bloggar här...jag kan räkna dom på en hand. Nu har en gammal vän hittat hit också, världen är liten som jag sa till henne. Men att hon läser tycker jag är kul=D
Villka vill jag inte ska veta om att jag bloggar da? Jobbet & sånna personer som jag en gång varit vän med men vuxit ifrån & bara skulle läsa för att snoka & gotta sig...vet inte ifall ni förstår vad jag menar.
Jag bloggade på ett annat ställe förr, men slutade för att det blev för många som kännde till min blogg och jag inte längre kunde skriva fritt. Sen så ville jag skriva fritt om hela IVF historian och kunde inte ha koll på villka som läste eller ej. Jag har varit öppen angående vår IVF, på jobbet & bland vänner. Men ändå vill jag ha en fri zon. Kanske lika bra att förbli anonym...hmm...svårt...

Det bästa som

har hänt mig är du. Du min son Lucas. Mitt liv är komplett. Delen som saknades var du=)

Mamma älskar dig!!

Frågor & Svar om graviditeten & förlossningen

När fick du reda på att du var gravid? 12 februari. Jag låg inne på grund av överstimulering. Det var genom ett blodprov som vi fick det positiva beskedet.

Blev det en chock? Ja & nej. Ja därför att jag trodde att min chans att bli gravid var noll. Jag hade sett så många minus under åren som gått på mina stickor (varje månad gjorde jag grav test fast jag hade fått mens). Nej därför att någonstans så visste jag att det fanns en chans att drömmen skulle besannas eftersom det var genom IVF.

Hur gammal var du? 28

Hade du mycket halsbränna? Grymt mycket

Spydde du mycket? Ingenting. Men jag mådde illa

Var det någon favoriträtt som ändrades? Ja, i vanliga fall älskar jag kött. Under graviditeten hade jag svårt för kött i alla dess former. Speciellt lamm som jag annars älskar. Jag tycker visserligen om glass men under graviditeten blev jag beroende av glassen Tip Top.

Hade du mycket foglossning? Yes!! Blev sjukskriven resten av graviditeten frånockmed vecka 24.

Hade du sammandragningar? Jodå, ganska mycket faktiskt.

Ditt sf mått som störst? 36

Har du fått bristningar? mmm

Trodde du att det var en pojke eller flicka? Jag trodde det var en flicka & maken var säker från början att det var en pojke.

Vad hoppades du på? En frisk bebis.

Hade du mycket vätska i kroppen? Ja. I slutet av graviditeten kunde jag inte använda annat än mina foppa tofflor. Mina tår såg ut som prinskorvar=P

Hur mycket gick du upp i vikt? Minst 22kg...slutade väga mig när jag vägde 92 kg...(OBS jag är 159 cm lång)

Hur ser du på graviditeten idag? Det var en upplevelse. Visst jag hade foglossning som hette duga och en grym halsbränna som sedan utvecklades till magkatarr. Jag var hemma frånockmed vecka 24. Trots det så kännde jag mig lycklig. Humöret svängde en hel del. Men i allt det här fanns mycke lycka.

Gick du över tiden? Nop. Lucas är född v 38+4 (tack och lov, för vi längtade sååå).

När började din förlossning? Vattnet gick natten till fredag kl 3.30 efter ett toalet besök.

Hur lång tid tog det? Som sagt vattnet gick natten till Fredagen, på fredags kvällen var jag öppen 2 cm och fick en sovdos. På Lördagen sattes jag igång på förmiddagen och han är född kl 5.19 på Söndag morgon.

Hur mycket var du öppen när ni kom in? Jag kommer inte ihåg ifall dom ens kollade det...man beslöt att jag skulle vara kvar eftersom vattnet var senapsfärgat villket betyder att det fanns avföring i det.

Vad tyckte du var jobbigast? Att barnmorskan som slutligen var med när Lucas skulle födas gick omkring som i en bubbla. Hon visste vad som pågick men maken & jag upplevde inte att hon fick oss att begripa vad som pågick och varför. Ett exempel; elektroden som satt på Lucas huvud lossnade på grund av att han var/är så hårig och vi fick nästan panik för vi hörde inte hjärtljuden längre. Sen när hon satte dit en trådlös sån där (kommer inte ihåg vad den heter) på magen för att höra bebisens hjärtljud så hade den knappt batterier så hjärtljudet upphörde emellanåt. Hon kunde inte förklara hur hon visste att allt var ok. Det kanske låter löjligt, men tänk er efter en hel natt och en hel dag med värkar & en barnmorska som är otydlig, då blir man irriterad och tycker att det är jobbigt.

Var du rädd för något? Ja, att bebisen (visste då inte att det var en pojke) skulle dö eller att jag skulle dö.

Grät du? Öh...mannen säger att jag gjorde det men ärligt talat så minns jag inte.

Skrek du? Yes!

Tog du nått smärtstillande? Jodå. Ryggmärgsbedövning, morfin, lustgas...tog säkert nåt mer...men kommer inte ihåg.

Blev du sydd? Ja

Dragen med sugklocka? Ja det var inte kul alls när läkaren skulle sätta dit den! Aj Aj Aj!!!

Hur många var inne i förlossningsrummet? jag (förstås), maken, barmorskor (vet inte hur många), undersköterska och en doktor...det var säkert fler men jag minns inte. Jag vet att jag upplevde att det blev många personer helt plötsligt.

Hade du någon nära med dig? Maken

Hur stor var bebisen? vikt 2920g, längd 48cm, huvudomfång 32.5cm. Liten kille=)
Blev det en pojke eller flicka? Pojke
Vad fick han heta? Lucas Antonio

Hur ser du på förlossningen idag? Det var en utdragen/lååång förlossning. Häftig upplevelse!
Jag kan säga så här, om det blir någon nästa gång så vet jag vad jag vill och inte vill. En av sakerna är att jag absolut vill ha en annan barnmorska.

Hur gammal är bebisen nu? 1 månad 3 veckor & 1 dag.

När kommer nästa barn? Om jag får önska så kommer det om ca 2.5 år men man vet aldrig. Jag kanske inte kan bli gravid igen. Fast vi har ju frysta embryon så vi ska försöka. Men det återstår & se;)

Jag hittade listan inne hos Jessa. Hoppas det är lugnt att jag tog den Jessa.

Hej i kylan

Phu. Nu är jag trött. Kylan tar hårt på mig. Det stog -15°C i bilens termometer. Vi kom nyss hem, lillen & jag från mitt jobb. Jag var där och hälsade på. Mina kollegor blev stormförtjusta. Kul.

Maken ringde för en stund sen, han var så lycklig, han har fått en fast anställning.

Jag känner att det skulle sitta fint med en liten siesta/tupplur... ska jag...ska jag inte... jo jag går nog & lägger mig en stund. Passar på nu när lillen sover. Igentligen har jag massor att göra här hemma men ORKA. En arbetskamrat erbjöd sig (mot betalning) att komma hit & städa...skulle sitta fint...men vem har råd med sånt? Inte jag iallafall. Den här arbetskamraten är så rolig, hon är thailändare & hon vill göra affärer av allt. Jag har henne dock i åtanke ifall det skulle krisa;)

Hej så länge!

Tack

Tusen tack Tonci för hjälpen. Nu vet jag hur man gör för att fixa med bilden och korrigera osv. Det hade jag aldrig klarat utan din hjälp kan jag säga.
Jag gick in på
http://www.picnik.com/

för att korrigera bilden.

Jag är inte helt nöjd med utseendet på bloggen, den blev för smal. Får fixa vidare sen. En bra början iallafall för att vara mig=)

Nu är Lucas hungrig, så det är dags för mig att pysa.

snack

Är det här nåt för mig tro? Har någon av er testat Zumba?

Jag hade börjat så duktigt med promenader men nu är det så kallt och jag blir bara sjuk så jag kanske ska testa att röra mig till nåt sånt här. Iallafall fram till Januari.

Ush det känns som tomt prat. Jag vill komma igång men det blir inte av på grund av det ena eller det andra. Just nu känner jag mig lite febrig & har ont i halsen. Om jag går ut nu så kommer mitt svett att frysa till is och då blir jag ännu sjukare. Åååååhh!

Trots mitt dilemma är jag lyckligare än någonsin.

Jul Feber;)

Idag känner jag mig lite krasslig. Jag tror jag håller på & blir sjuk. Halsen gör ont. Typiskt.
Ändå har jag varit i farten.
Vi åkte iväg & köpte en ny mindre julgran. Jag har pyntat och grejat hela dagen. Imorgon ska jag fortsätta. Jag tycker det är så mysigt med julbelysning lite här & var, men det tar ett tag att få ordning på allt. Det är dock inte lika kul sen när allt ska bort.
-------------------------------------------------------------------------------------------------

Vill grattulera Anna & Jenny som har plussat=D Jag blir alltid lika glad när jag ser dessa pluss på stickorna.

?!

Jag fick lite ordning på färg & mönster på bloggen iallafall=) Gulliga Jessica ska försöka förklara hur jag får bloggarna som jag följer att synas snyggt på sidan av bloggen. Ja jag är hopplös.

Min mage känns si sådär jag tror att det är mensen som är på gång...men jag hade mens för 2 veckor sen så det kan ju inte stämma. Jag vet att mensen kan komma lite hursom efter en graviditet.

Mammas älskling

Nähep det verkar inte finnas nån som känner nån som håller på med bloggdesign:( Jag är lite less på min bloggs utseende... Sen vill jag att det ska synas på bloggen villka bloggar jag följer...har försökt på alla sätt att få det att synas men min hjärnkapasitet räcker inte till.

Jaha då var det äntligen fredag. Jag säger äntligen för det betyder att maken inte jobbar. Vi får umgås, mysa & bara vara lixom. Sen så hinner jag städa & plocka här hemma & han hjälper till förstås.

Önskar er en trevlig helg=D

Bloggdesign

Vet ni någon som håller på med bloggdesign?? Jag är kass på sånt. Förr bloggade jag på metro och fick min blogg uppiffad av en jätte duktig bloggdesignerska (mot en slant). Hon är nu höggravid och har fullt upp med annat så hon kan inte.

Natt pigg

Jag tror jag har blivit bloggberoende. Klockan är 3.50...natt natt ljuva natt. Jag har nyss bytt på Lucas & han har ätit. Han ligger nu brevid sin far & sover som en stock & vart är jag jo framför datorn och läser era inlägg och gör ett eget. Kikar förstås mina kommentarer=D
Jag känner mig pigg & önskar jag vore så här pigg när det är dags att vakna igen. Men nej det kommer jag inte att vara.

Bjuder på en bild som avslutning

När är det

man börjar julpynta?? Har ni börjat? Jag hade för mig att det var första advent alltså på söndag men jag har sett att fler utav mina grannar har börjat.
Jag tror jag börjar med att sätta upp ett par röda gardiner i köket... idag=D
Maken vill köpa en mindre julgran än den vi har. Han tycker att den tar för stor plats, medan jag tycker att det är roligare och pampigt med stor gran och mycket bling bling=D

Lille plutt

Äntligen har han lyckats somna. Stackars liten. Han har kämpat sen klockan 21.00 med magknip. För det är magknip som han har, fick vi konstaterat idag när vi var på BVC. Märket på ryggen var mycket riktigt ett smultronmärke och inte farligt. Jag var iväg en snabbis till apoteket och köpte Minifom som Lucas ska ha 10 droppar av före varje måltid.
En fråga bara. Vad är det för skillnad på kolik & magknip?

Kolik??

Igår eller inatt kanske man ska säga har vi fått utstå världens prov i föräldrarskapet hittils. Jag är nästan säker på att det är kolik som ligger bakom denna natts oroligheter. Lucas gallskrek utan dess like non-stop. Det var fruktansvärt. Ett tag var det inte långt ifrån att jag började gråta. Han hade sååå ont. Det kom som i omgångar. Stackars liten. Ingenting vi gjorde hjälpte. Det var precis som att något för oss osynligt grep tag i honom och gjorde honom riktigt illa. Ush.
Han somnade slutligen vid 2 tiden.
Jag vaknade nyss för att gå på toa & jag sitter & väntar på att han ska vakna. Det kanske är dumt av mig. Jag borde nog gå & lägga mig & låta honom väcka mig när det är dags för mat eller blöj byte.
Nä nu går jag & lägger mig igen. Som jag sa i förra inlägget, vi får se vad sköterskan säger idag angående även detta.

pappa orolig

Lucas har fått ett så kallat smultronmärke på ryggen. Det växer och står ut lite grann. Maken började leta på nätet och det står ganska mycket beroende på vart man söker och vad man läser.
Det är ganska vanligt med sånna märken och i de flesta fall försvinner dom med tiden. Vi ska till BVC imorgon så då får sköterskan kika närmare på det.
Maken är som vanligt mer orolig än mig. Jag tycker inte man ska stressa upp sig så jäkligt, men han tänker alltid på att det kan vara det värsta och alla tänk om.

Ut

Dags att gå ut & gå en sväng. Jag har minst 20 kg som måste bort.
Bra med frisk luft för lillen med:) Han Sover sig igenom promenaderna, så så farligt kan det inte vara.

onödigt försiktig?

Idag när jag ser ut genom fönstret ser det ut som att vi lever i en frysbox. Det är super kallt och dagens promenad blir inte av på grund av kylan. Kan tyckas mesigt att inte ta en promenad på grund av kylan. Somliga tycker att det e ok. Personligen är jag lite små skraj för att liten ska bli sjuk.

Jag pratade med en kompis som fick barn i sommras, hon har gått ner 27 kg på 4 månader. Hon rekommenderade mig långa promenader.

Sötare än socker

Ibland är det fint att tro fel. Som i förra inlägget.

Här skiner solen & jag är bra sugen på att ta en promenad med liten. Han har nyss ätit och ligger nu & sover.

Allt flyter på fint här hemma med den nya lilla familjemedlemmen:D Han är så söt. Ibland när han ler undrar jag om det är för att han vill eller om det bara blir ett spontant leende utan mening. För mig har det mening iallafall.

Tänk att så fort det är dags för utgång somnar han som en stock=D Så här såg han ut för några dagar sen när vi skulle till BVC. föresten kan jag berätta att han väger 4.310kg. När han föddes vägde han 2.920kg, det går stadigt uppåt.

Myt eller??

Jag pratade med en vän för en stund sen. Hon frågade ifall vi skulle använda preventivmedel nu. Jag frågade henne ifall hon var helt bakom flötet.
Jag sa; vi har gjort Ivf behandling, du vet ju att det var så jag blev gravid.
Hon svarade; Ja men när man har varit gravid en gång så blir man lättare gravid sen.
Öh?? Jag känner mig som ett STORT fråge tecken. Alltså jag HAR fortfarande endometrios & så vitt jag vet så kan jag inte bli gravid på naturlig väg på grund av det vare sig jag varit gravid eller ej. Hon menar på att det inte spelar någon roll.
Vad säger ni? Är det så??
Iallafall så skulle det aldrig falla mig in att använda preventivmedel.
Om jag skulle bli gravid på naturlig väg villket jag vet är omöjligt så skulle jag bli överlycklig och känna mig rent ut sagt välsignad från ovan;)
Men som sagt det kommer inte att ske.

Jag ser det snöar

Här snöar det för fullt. Jag blir bra sugen på & börja julpynta=P Det hör liksom till snön tycker jag. Men det finns väl ett speciellt datum för det antar jag. Så fort jag ser att någon granne suttit upp det första jul pyntet i sitt fönster ska jag dra i gång med mitt hihi.

Snart kommer maken hem. Han ringde för en stund sen & ville att jag skulle skicka ett mms med bild på mig & Lucas, han saknar oss. Så fort han kommer hem lägger han sig i soffan och gosar med lillen. Gulligt!

Igår föddes lilla Cornelia. Grattis till Sara, make & familjen.

Allt för dig hjärtat

Jag tar tar mig äntligen tiden (lyxen) att göra ett inlägg. Det finns så mycket jag vill skriva men har inte tid nu mera. Man kan säga att det går i ett här hemma. Om dagarna är jag ensam hemma med Lucas. Han vaknar ca vart annan timme ibland oftare och vill då äta, rapa, bli buren eller få blöjan bytt. Där imellan måste jag hinna få saker gjorda här hemma och måste prioritera det viktigaste först. Andra gånger passar jag på att bara vila. Bloggen har tyvärr kommit bland de sista på prioriteringslistan. Jag är inn och kikar på era inlägg fort men thats it, jag hinner inte med mer.

Vill skriva om förlossningen trots att jag inte fått min journal ännu, som jag för den delen trodde (fel) att jag skulle få efter 2 veckor. Barnmorskan sa aldrig att jag skulle få den efter 2 veckor utan att hon skulle höra av sig efter ca 2 veckor. Tänk att man hör det man vill höra. Jag har iallafall tänkt skriva utan den där journalen, snart är det ju glömt... Först känndes det som att jag hade haft en ur hemsk förlossning, med tanke på att det tog från fredagen till söndagen att få träffa älskade Lucas. Men ju längre tiden går så tycker jag inte att det var en så farlig förlossning ändå. Visst krystvärkarna avtog och jag fick hjälp av Dr Åsa med sugklockan. Jag tror att det som var värst var den där förbannade sugklockan. Det gjorde så förbannat ont, den var av stål....ja den var inte av gummi iallafall. När hon satte dit den trodde jag att jag skulle smälla av. Sen hade jag jätte högt blotryck också, alla var oroliga och jag höll på att få panik. Panik för att jag inte visste hur det skulle sluta. Panik för att elektroden som mäter hjärtljudet lossnade och vi trodde att hjärtat hade lagt av. Det var ingen tröst att barnmorskan Sanna befann sig som i en dimma, och lämnade oss (maken & mig) ensamma i rummet hela tiden medans jag låg och krystade för kung och fosterland. Hon visste att det skulle ta lång tid och att de värkar jag hade inte skulle hjälpa för att föda barn. Maken och jag visste ju inte det, så vi kännde oss otrygga och lämnade. Jag skulle nog kunna skriva en hel bok om förlossningen.

Efter förlossningen tänkte jag att aldrig mer en vaginal förlossning. Men nu när jag tänker efter och ser min älskade Lucas tänker jag att det är klart att jag vill göra det igen om vi får chansen. Nästa gång (om det blir nån sådan) ska jag planera förlossningen in i minsta detalj, fast jag vet att det (nästan) aldrig blir som man tänkt sig. Iallafall ska jag försäkra mig om att bli snittad ifall det drar ut på tiden, jag vågar inte riskera bebisens liv och mitt eget bara för att en barnmorska säger att hon vet att allt är ok.

Oj vad ovanligt långt inlägget blev...för att vara mig=D

Jag vill avsluta med dessa bilder på älsklingen.

Till dig lilla ängel

Idag är mina tankar med Tonci & hennes man S.

Idag är det Andors begravning.

Jag tänder ett ljus för dig lilla ängel.

Det är en konst

Att få folk att hålla sig borta från en nyfödd bebis. Dom vill titta, känna & gosa osv. Jag har försökt att på ett så diplomatiskt sätt få vänner att förstå att vi inte vill ha besök de första veckorna. Vissa förstår bättre än andra. En del blir rent ut sagt tjuriga.

På onsdag ska vi få besök som jag igentligen skulle klara mig fint utan, men jag är så dålig på att säga ifrån. Vissa personer förstår inte genom att läsa mellan raderna. Så är fallet med de som kommer på Onsdag. Tråkigt. Hoppas det blir en kort visit.

Det låter säkert hemskt men jag vill bara slappna av och njuta, inte behöva tänka på att jag måste städa för att vi ska få besök & hålla god min X antal timmar bara för att någon vill kika på Lucas.

Handlat lite

Tiger Pyjamas

Kofta

Luvtröja

Tiger mjukis overall

Allt är från H&M.

Ventilerar

Nu får ni ursäkta men jag måste ventilera.

Jag blir så trött på människor som försöker tillrätta visa mig, säga till mig hur jag borde eller bör göra med mitt barn. Det spelar ingen roll vem som säger det jag börjar få nog av allt ältande om hur man ska & bör göra. Vem det än är som säger det. Ska men behöva lyssna på hur mycket som helst eller?? Idag har jag gråtit, jag tror att jag behövde det. Är det hormonerna som spökar? Eller är jag helt enkelt trött på att höra hur jag borde göra & vad som är bästa att jag gör för mitt barns skull. Hur mycket ska en annan person få säga till en nybliven mamma, oavsett vem det är.

Jag exploderar snart!

Lucas fyller 2 veckor idag

Stackars pippi. Idag har jag dåligt samvete för gårdagens inlägg angående min fågel...maken såg inlägget & tyckte inte om det. Men nu har ni ju sett det så varför ska jag ta bort det..för den delen så var det så jag kännde när jag gjorde inlägget. Ok nog pratat om det.

Jag kan berätta att jag lever som i en dimma. Det spelar inte så stor roll om det är natt eller dag måndag eller fredag. Allt har samma färg. Lucas är så liten så det finns inga tider eller rutiner. Jag anpassar mig efter honom. Sover han så försöker jag sova. Ibland måste man få lite praktiskt gjort här hemma men det tar emot. Helst av allt vill jag bara ligga & mysa med vår lilla bebis och vänta på nästa gång han slår upp ögonen. Igår åkte jag iväg och köpte pizza. Jag var inte borta mer än 30 minuter, gissa ifall jag saknade min lilla guldklimp och ifall jag hade brottom hem.

Maken börjar jobba på måndag. Jag hade helst velat ha honom hemma ett tag till. Men jobbet kallar.

Trött På Min Jako

Vad trött jag blir på våran super avundsjuka fågel. Vi har en grå jako, vet inte ifall jag har sagt det tidigare. Men iallafall nu säger jag det igen. Han har blivit en riktigt odräglig individ utan dess like. Jag blev förvarnad innan bebisen föddes att det kunde bli så. Jag tänkte att det ordnar sig. Men nej det ordnar sig inte, jag är trött på fågeln som skriker som en stucken gris varje gång vi eller jag lämnar rummet. Under graviditetens sista veckor började det odrägliga bli ohållbart men nu är verkligen min gräns nådd. Är det någon som är intresserad???

Jag har redan pratat med en uppfödare som ska hjälpa mig. Fågeln i sig är helt underbar, men eftersom den numer är sotis klarar inte vi av att ha den hemma längre. Vi har verkligen inte hjärta till att avliva den. Han är som sagt bara sotis. Det går över ifall han får ett nytt hem med uppmärksamheten riktad till sig och inte till en bebis.

Sorgligt men sant...

Sötnosen

Idag var vi på BVC. Allt såg fint ut. Han har passerat födelse vikten=D På bb gick han ner så mycket. Men nu börjar det bli ordning. Det märks även på kläderna. För 1 vecka sen satt strl 50 som en stor säck på hans lilla kropp. Nu fyllar han ut plaggen lite, men ännu inte fullt.

Här är en bild som är lite komisk. När han sover ler han. Ibland tjuvkikar han med ena ögat också som ni ser hihi. Han är ett riktigt *charmtroll*, vi är helt sålda=)

varning ofräsha detaljer

I lördags kom mitt livs största kuagel när jag satt på toa, 8cm lång & 4cm bred. I Söndags fick vi åka in till akuten. Jag hade ont och feber. Snacka om att jag blev skraj. Man tror alltid det värsta när det dyker upp oväntade saker. I lördags ringde jag sjukrådgivningen och sköterskan i andra änden sa att så länge det bara är kuagel så e det lugnt. Man kan börja oroa sig ifall man får feber och det börjar lukta illa. Jag fick feber (det luktade inget) i söndags så det blev anledningen till att vi åkte in. Doktorn kikade på mig och konstaterade att min livmoder var inflammerad. Så jag fick börjar med penicillin. Tur att det bara var det. Jag kunde ha åkt på skrapning om det varit moderkaks rester det handlat om.

Så fort något dåligt sker med mig blir jag orolig, extremt orolig. Jag tror att mina sista dagar är här. Jag är så rädd att nåt ska hända mig & att jag inte ska få se vår bebis bli stor. Det var som direkt efter förlossningen. En undersköterska skulle hjälpa mig till toaletten, men jag kom bara halvvägs för att jag mådde så dåligt. Jag kännde att jag höll på att försvinna. Hela jag var kallsvettig & jag trodde verkligen att jag skulle dö. Sköterskan hjälpte mig tillbaks till sängen och jag fick kissa i ett becken (eller vad det nu heter). Det kom ca 4dl kiss. Efter ett tag mådde jag ännu sämre & en läkare kallades in. Läkeren bad sköterskan sätta in en kateter och glukos dropp. Sagt & gjort. Gissa hur mycket dom tömde min blåsa på, jo 1 liter & litet till!!! Inte konstigt att jag mådde dåligt, kallsvettades & trodde att jag skulle försvinna.

Nu mår jag bra.

Lucas mår tack och lov bra. Han är underbar. Min älskade prins.

Kärlek

Hej & hå=) Här går tiden. Jag har inte hunnit göra inlägg. Tänker hela tiden nu ska jag göra ett men då kommer nåt imellan. Vi kom hem i Tisdags, alltså var vi kvar på bb i 2 dagar. Jag ville verklign hem så vi beslöt att åka hem en dag tidigare än tänkt. Allt har flytigt på bra. Våran älskade Lucas äter och sover nästan hela tiden. Det är precis som det ska vara.
Kännslan är helt fantastisk. Jag visste inte att man kunde älska någon så mycket. När jag titta på honom känner jag så mycket kärlek så jag gråter. Jag gråter av lycka. Äntligen har vi lyckats få vårt efterlängtade barn.
Jag vill tacka er för era fina kommentarer. De värmer i hjärtat=) Jag hoppas verkligen att varje kvinna får uppleva det jag lever just nu. Man är så värd det & jag tror att desto längre man kämpar desto mer uppskattar man det lilla livet som man till slut får hålla i sin famn.
Angående förlossningen kommer jag skriva lite då och då om den i inläggen. Eftersom jag vill göra en riktig förlossnings historia i ett inlägg för sig där jag anger klockslag och så så måste jag vänta minst 2 veckor innan jag får min journal. Tycker det är bra med klockslag för då kommer ni förstå hur kämpigt och långdraget det var. Som ni vet gick vattnet natten till fredag och han var inte ute förnsän Söndag morgon. Som sagt kämpigt med värt alla tider.

Här får ni en liten glimt av Lucs. Bilden tog jag på bb. Han har små sockor på händerna. Han var så kall om dom=)

Önskar er en trevlig helg=P

Det blev en pojke=D

Vi ligger här på BB efter vårt livs längsta helg. Det blev en pojke efter en hel dag & natts hårt arbete som slutade med att en läkare fick hjälpa mig att krysta fram lillen med sugklocka. Jag hade verkligen inga krafter kvar & var nog så påverkad av all smärtlindring så att jag inte kände krystvärkarna ordentligt & inte hade regelbundna heller för den delen.

Iallafall. Det blev en välskapt pojke som vi här nu på kvällskvisten kom överens om passar att heta Luca Antonio. Han vägde 2940gram och var 48 cm lång. Inte så stor kille. Med tanke på min mage så trodde vi att det skulle bli en super bebis hihi. Det viktigaste är att han mår bra vilket han gör och han har redan börjat snutta på tutten och det kommer mjölk:)

Vill så gärna skriva mer om förlossningen, för det skulle jag behöva. Men det återkommer jag om i ett annat inlägg.

Kram!

Igångsättningen närmar sig

Nä nu börjar jag bli otålig. Igår skickades vi ner till förlossningen vid 21 tiden. Jag hade täta värkar och tänkte att snart e det dags. Barnmorskan kände på mig, och kostaterade att jag bara öppnats 1 cm. Jag fick en sovdos som det så fint kallas. Jag kan tillägga att den undersökningen framkallade en smärta utan dess liken. Vi har sovit sisådär. Nu har värkarbetet avtagit helt & vi väntar på att en läkare och en barnmorska ska komma och prata med oss. Jag hoppas verkligen att dom sätter igång mig. Just nu känns det som att jag inte klarar ett dygn till. Bebisen mår tack och lov bra, det är det viktigaste.

Goda nyheter =) Barnmorskan kom nyss in & sa att hon pratat med läkaren & att vi ska få byta rum & jag blir igångsatt=)

Ingen bebis ännu

Ännu ingen bebis i våran famn. Värkarna är klart kraftigare men inget jämnfört med det som komma skall. Bebisens hjärtljud låter bra.

Vi går små promenader i korredoren maken & jag.

Tog en härligt varm dusch för en stund sen, varmvatten hjälper mig att slappna av. Det slutade med att jag stog dubbelvikt och ropade på min älskling mitt i en värk. Men det betyder att vi börjar närma oss. Min älskling är nu nere & handlar i kiosken, han ska ladda med godis.

Tack ännu en gång för era kommentarer, jag blir så glad av att veta att ni är med mig=)

Hej så länge.

Snabb uppdatering

Uppdaterar lite snabbt. Är kvar på gynavdelningen. Vattnet rinner näst intill hela tiden. Det är senapsfärgat. Barnmorskan satte nyss på en sån som läser av värkar/sammandragningar & bebisens hjärtljud. Bebisen mår fint, hjärtljuden ligger mellan 120-155 så det e normalt. Däremot händer det inte så mycket med värkarna. Jag har någon värk då & då men inget märkvärdigt & inget som kommer med jämna mellanrum. Barnmorskan säger att om jag inte har kommit igång av mig själv inom 1 eller 2 dygn så kommer dom att sätta igång mig. Så det blir till att vänta och se.

Jag skickade nyss hem min älskade make så att han kan hämta några grejer som jag glömt & jag sa åt honom att passa på & ta en dusch. Jag känner att det kommer iallafall inte hända något på ett bra tag. Men han kommer givetvis tillbaka fortare än kvickt. Det tog ett bra tag innan jag lyckades få honom att förstå att det är lika bra han åker med det samma än senare.

Uppdaterar lite senare ifall jag inte ligger på förlossningen med världens värkar;-)

Tack för era gulliga kopmmentarer=D

Kram!

Vattnet har gått

Just nu är vi på lasarettet. Vattnet gick kl 3.30. Jag skulle gå & kissa som vanligt och såg i trosan att det var nåt brunfärgat. Jag kände hur det rann. Ringde förlossningen & dom bad mig komma in på kontroll. Väl inne kollade dom hjärt ljud & sammandragningar/värkar. Allt e ok. Inte så kraftiga värkar. Men när barnmorskan kollade på vattnet så upptäckte hon att det var mekoneum (vet inte ifall det stavas så) som hon sa. Alltså avföring. Bebisen är stressad. Så vi är nu på en gynavdelning. Det är bara till & vänta. Dom vill ha oss under uppsikt eftersom vattnet var gult. Ärligt talat har jag inte mer ont nu än vad jag har haft de senaste dagarna. Vi får se, det kommer väl.

Uppdaterar senare om jag kan.

Bye så länge=)

Vi

Äntligen har jag packat om i en större väska. Jag hade ju packat pyrets kläder i en mindre väska...men där fick inte våra saker plats. Så jag beslöt mig för att ta större väskan. Mannen skrattar & säger att det ser ut som att vi ska resa iväg. Jag bjuder på det. Jag föredrar att ha för mycket med mig än för lite. Man vet inte hur länge man blir kvar på bb.

Lyckades dra åt mig en tillsägelse av maken idag. Jag har nämligen suttit upp nya gardiner i köket. Han menade på att jag skulle ha väntat tills han var hemma så att jag kunnat få hjälp. Han har rätt. Han frågade mig Tänk om du ramlar? Vad ska du då göra? Det är inte värt att riskera allt för ett par gardiner.

Nä sa jag & skämdes lite, han har ju rätt.

Samtidigt känner jag att jag inte vill handikapps förklaras bara för att jag är gravid, men jag kanske borde lugna mig en aning, vi är ju i slut spurten nu. Jag vet att han bara menar väl. Min älskling har blivit något överbeskyddande sen jag blev gravid. Det tycker jag är gulligt.

Bye så länge=)

Väntar & längtar V38+0

Ja då sitter jag här åter igen så här dags & kikar på era bloggar (me love), kommenterar, strosar runt på olika forum och skriver nu ett inlägg.

Jag somnade vid 20.00 & vaknade ca 23.00.

Jag har som en molande mensvärk liknande kännsla. Jag har haft så till och från i minst en vecka nu. Hoppas det betyder att det börjar närma sig:) Skulle vara kul ifall pyret känner för att se världen i helgen tillexempel=P

Hoppas hoppas för vi längtar så. Vi längtar så att ha vår lilla bebis hos oss, bara ligga & gosa & titta på vårt barns vackra ansikte.

GUUUD vad jag längtar.

Jag är så nyfiken på vad det är för "sort", hon eller han. Hur ser bebisen ut? Vem kommer h*n likna. Hur kommer h*n att vara? Som maken eller mig , eller helt annorlunda?

Just nu vill jag bara tänka positiva tankar. Jag är självklart medveten om allt som kan hända, men känner att jag vill ladda med positiv energi, det peppar mig.

Jag känner ungefär som när man är på väg upp i fritt fall, ni vet karusellen på grönalund, man är skit nervös & skraj för man vet att det inte finns någon återvändo. Samtidigt känner man ett enormt uppspelt pirr för att det är så häftigt. Det känns som att jag har fjärilar i hela kroppen. Det är ett enda rus av känslor.

God natt=)

Vad gör man???

Varför tänker jag alltid mer på andra än mig själv? Jag har egentligen inga problem inga bekymmer, kan inte klaga på livet. Min sanning just nu är att jag aldrig mått bättre. Lyckligt gift, efterlängtat barn på väg med mera.

Däremot finns det en vän till mig vars liv håller på att haverera totalt. Skilsmässa på gång, 3 små barn som lever i känslomässigt kaos på grund av föräldrarna, huset måste säljas men är så gott som obobart på grund av blandannat vattenskada osv. Massor med skulder, depressioner, avslag från försäkringskassan för fortsatt sjukskrivning, kan inte söka lägenhet för att hon inte har inkomst...ja listan är såååå lång.

Här sitter jag och hör det här & vill hjälpa en människa som inte vill hjälpa sig själv. Det här har varit en lång process, sånt här elände som hon lever i nu blev inte till från ena dagen till den andra.

Vad ska jag göra??? Vi är mycket goda vänner. Nåt måste jag göra...men frågan är vad?

Städar & grejar

Oj oj oj vad jag grejar här hemma. Maken somnade för länge sen. Det känns som att jag skulle kunna städa & dona hela natten lång. Men det går inte, jag vill inte väcka honom. Det känns nästan som att jag har fått städ-mani jag hittar hela tiden på något som bara måste göras.

Pyrets väska står färdig i hallen. Men grejen är den att jag även måste packa mina saker & något till maken. Kanske ska packa en större väska till alla 3 istället för en varsin. Jag har iallafall varit i förrådet & släpat ut en större väska som jag ska fixa med imorgon.

Här nedan är det jag som ligger & blinkar=D

V 37+5 Fixerat

Jag var hos barnmorskan idag. Nu har jag fått svar på vad det var för smärta jag kände/känner emellanåt. Bebisens huvud är nu fixerat. Yes=D Jag blev så glad när hon sa det, nu känns det ett steg närmare den stora dagen. Fast att bebis har fixerat betyder inte att den kommer snart, pyret kan komma enda till 1 November, fast jag hoppas att lill*n kommer innan. Så kan man ju önska när pyret är färdigt utvecklat...med gott samvete menar jag. Mitt blodtryck var 140/85 lite högre än vad jag brukar ha men fullt normalt. SF måttet låg på 36cm alltså 1 cm mer än sist. Allt ser bra ut & jag /vi följer vår kurva alldeles utmärkt.

Bilden tog jag idag.

God natt=)

Fixerat eller ej??

Idag har jag tid hos barnmorskan. Vi ska skriva brevet. Där jag får beskriva hur jag skulle vilja ha det under förlossningen.
Jag måste fråga henne angående mina smärtor. Jag vet redan vad hon kommer att svara men jag frågar ändå. Jag har haft så ont där nere. Rätt vad det är hugger det till med en super kraft och jag blir alldeles stel. Om jag står upp slutar det med att jag står dubbelvikt. När pyret rör sig på kvällarna gör det super ont. Det blir som ett super tryck neråt. Allt är säkert normalt. Men jag måste bara få höra det från henne, även om hon säkert sagt det 100 ggr till mig att allt är normalt så behöver jag liksom få höra det igen.
Vad tror ni då? Har bebisen fixerat sig ännu??? Hoppas, det kanske till och med är det som jag har känt=)
Det återstår & se.

Bilder på kläder=)

Dessa 3 plagg är bland de som min moster har skickat från Uruguay=D

2 par byxor i storlek 62, som pyret ska ha när h*n är ca 2 månader. Man vet ju aldrig när men lite större måste h*n bli för att ha storlek 62 iaf.

1 lite tjockare mössa & 3 par vantar.

förväntansfull & rädd

Håller på & tvättar alla kläder, sängkläder & filtar mm till pyret. Även om vi köpt nytt så tvättar jag för säkerhets skull. Vi har köpt speciellt skölj & tvättmedel som är utan doft & kemikalier som vi ska använda till pyret. Kanske lite överdrivet men vi vill vara försiktiga.

Vi längtar så. Samtidigt är jag lite småskraj för jag vet inte vad som väntar. Hur kommer det att börja...kommer vattnet gå, blir det kraftiga värkar bums eller blir det successivt mer & mer smärtsamt? Kommer jag tycka att det gör så ont så jag vill dö eller gå hem som man vet att andra kan känna... Det är så individuellt, hur kommer det att bli för mig? Jag har hört vackra förlossnings historier & jag har hört läskiga historier. Min barnmorska sa åt mig att lyssna på det bra. Men jag vill veta allt om allt. Sån är jag. Allt kan ju hända mig precis som vilken annan kvinna som helst, så varför ska jag blunda för det mindre bra.

AWARD

Jag har fått en award av Anna =D Tusen tack Anna, kul att du gillar min blogg.

Regler:

Som awardvinnare ska du kopiera in awardbilden i din
blogg, för att visa att du fått den.
Tacka och länka till den du fick awarden av.

När man får den ska man skriva 7 intressanta saker om sig själv.
Ge awarden till 7 andra bloggare. Skriv till dem att de fått en
award.

Ok nu ska jag skriva 7 intressanta saker om mig. Jag ska
försöka skriva det som jag tror att ni kan tycka är intressant att veta. Varsågoda =D

1. Jag är 29 år. Har inte lyckats klämma in det i min pressentation...vet inte varför.


2. Min älskade make & jag träffades via internet för 7 år sedan. Det är en lång, rolig & inte minst romantisk historia.


3. Vi gifte oss i Mexico City vart han för den delen är född & uppvuxen.


4. Jag är ursprungligen från Uruguay. Född där uppvuxen i Sverige sen år 1984.


5. Jag har tävlings dansat i bland annat salsa & var svensk mästare år 2002.


6. Jag älskar djur.


7. Älskar att resa & har så gjort en hel del.

Man skulle skriva 7 saker om sig själv haha & jag har lyckats klämma in minst 2 saker i nästan varje pungt hihi.

Nu ska jag försöka välja ut 7 av de bloggar som jag läser som jag vill ska få denna Award. Det här blir svårt...

• Tonci som jag följer troget och har gjort sedan jag började blogga för snart 9 månader sen. Underbar kvinna som tyvärr råkat ut för det som ingen borde behöva gå igenom.
• Jessica som nyligen blev mamma till världens sötaste Oskar. Även hennes blogg har jag följt sen jag började blogga.
• Sophia som jag nyligen börjat följa. Blev gravid med hjälp av IVF & födde en liten flicka- Feline.
• Luiza håller just nu på & ska gå ner i vikt med hjälp av itrim (som går välldigt bra) för att sedan göra IVF.
• MINA DRÖMMARS BARN har endometrios precis som mig & också lyckats bli gravid/a med hjälp av IVF. Skriver rakt & ärligt villket jag gillar.
• Emelie & jag har gått nästan lika länge & har BF ungeffär samtidigt. Kul att följa någon som går i prinsip samma dagar. Hon har även humor & det gillar jag=)
• Ventilation gör inte så många inlägg längre villket är fullt förståligt, hon har ju lilla Lina att ta hand om. Även här har jag följt varje inlägg & kännt igen mig i mycket Iallafall under graviditeten.