Förlossningen del 2

Del 1 kan du läsa här.
Del 3

2010-10-09 V 38+3

kl 01.15 jag har svårt att somna och får ytterligare en Bricanyl.

Så kul att gå tillbaka & se vad jag skrev vid 9 tiden & inte minst att kunna se era kommentarer=P titta här=D
Ni var ett gäng som följde mig=)
Jag tycker det är så roligt med kommentarer för då ser man verkligen vilka som är med på tråden. Man blir liksom peppad=D

Om ni gick in & läste kunde ni se att det var en sköterska som känt på mig & att det gjorde så förbaskat ont. Gissa vem sköterskan var...JO SANNA VIRRPANNA.
Jag berättade senare för en annan sköterska som jag föresten bad ifall hon kunde undersöka mig innan Sanna virrpanna skulle gå på sitt pass igen att det gjort så förskräckligt ont vid undersökningen. Hon sa att det kan göra ont ifall modermunnen eller vad det nu kallas inte är mogen ännu. Men jag tror att det gjorde ont för att Sanna virrpanna inte var försiktig helt enkelt.

kl 11 blir jag igång satt .
kl 15 får jag lustgas som blir min bästis i nöd & lust;)
kl 17.10 kontaktas narkos läkaren eftersom jag vill ha ryggmärgsbedövningen.
kl 17.30 har mitt blodtryck stigit och ligger på 183/115.
kl 18.10 kommer narkosläkaren men mitt blodtryck som nu är 210/110 så jag får vänta ytterligare innan jag kan få ryggmärgsbedövning... (det här minns inte jag)
JAG HAR SÅ JÄVLA ONT!!! Massa prover tas och jag får andas lustgas & mer lustgas. Ingen ryggmärgsbedövning förnsän man ser att blodproverna ser ok ut.
Man sätter in penicillin i dropp som säkerhets åtgärd eftersom det gått ett tag sen vatnnet gick.
kl 20.30 får jag äntligen min ryggmärgsbedövning.
Kl 23 har man tappat på urin 2 ggr (minns inte det)

Under hela Lördagen går jag med igångsättnings dropp (Syntocinon...) & sköterskorna ökar & ökar på mängden som ska sippra ut i min kropp. Det kändes varje gång dom hade pillat på den där apparaten kan jag lova. Jag bad dom efter varje gång att ta det lugnt. Jag får morfin & det känns skönt förutom att jag spyr av det.
Vi går fram & tillbaka i korridorerna, provar olika lägen i sängen. Går lite till med gå-bord som jag mer eller mindre hänger över. Maken servar med vatten. Han är en klippa. Jag fattar inte att han stog ut med mig...eller jo det gör jag. Jag var inte så snäll hela tiden. Ena stunden röt jag att han skulle låta mig vara för att ändra mig kvickt & vilja ha honom super nära mig. Han fick knappt gå på toaletten.
Lördagen glider mot sitt slut och jag har haft olika barnmorskor under dagens lopp. Ni vet dom går på & av sina pass & man hittar trygghet i någon men sen måste den gå. Tyvärr gick Sanna (virrpannan) på sitt natt pass, så det var hon som slutligen skulle vara kvar med oss vid slutskedet...Man kan säga att vi märkte ganska snabbt ju längre tiden gick att vi inte pratade samma språk som hon. Jag hade överseende (konstigt för att vara mig) men maken höll på att bli tokig på henne & hennes oförmåga att förklara för oss vad som skedde.

Fortsättning följer;)