Promenix

Ikväll var vi ute & tog en promenad, en kort sådan för jag pallar inte långa streckor. Det var skönt. Ska börja med promenad på kvällen, kanske hjälper så att jag kan sova. Jag har lyckats vända totalt på dygnet.

Rädslan nästan borta

Var & hälsade på en kompis som har en 7 månader gammal bebis. Han är jätte söt. Hon frågade ifall jag ville kika på förlossnings videon. Självklart ville jag det. Helt underbart. Det var inte alls så farligt som jag hade tänkt mig. Jag börjar känna mig lugnare angående förlossningen. Förra veckan fick jag även kika på bilder från en annan vänninas förlossning. Hon trodde att jag skulle bli skrämd, men tvärtom, jag tycker att ju mer jag lyssnar & ser på andras förlossnings historier så blir jag allt lugnare.

Det känns lite som att jag har haft så smärtsamma upplevelser under själva IVF prossesen så nu när det äntligen är dags att träffa våran efterlängtsde bebis så kan jag inget annat än att längta. Visst en viss oro finns där men inte samma rädsla som jag kännde för några veckor sen.

Kamomill Té

Är inte bara gott. Det är bra också. Drack nyss en kopp varmt kamomill te. Jag brukar göra det på kvällen när jag känner att jag har ätit nåt fett och att fettet sitter mellan magmunnen & halsen. & Det hjälper.

Jag läste på Wikipedia att

Kamomillte hjälper till med magsmältningen som bäst med en klick honung och lite mjölk.

Så det ska jag testa imorgon kväll=P

Har jag missat nåt??

Ok nu har jag äntligen lyckats få lite svar från försäkringskassan. Ja min havandeskapspenning blev beviljad i början av Augusti, dom hade skickat brev med beslutet...vart tog det vägen undrar jag. Iallafall tack försäkringskassan för det=D Sen ville jag veta hur maken & jag gör när bebis föds, menar hur ansöker man om tillexempel pappaledighet och hur går jag från havande till föräldrapenning. Försäkringskassan skickar ut en blankett idag som vi ska fylla i när lill*n är född. En kompis till mig sa att hennes man ringde till försäkringskassan när deras barn föddes för att anmäla det så att han skulle få ut sin pappaledighet. Hur har ni gjort? Eller hur tänker ni göra? Varför känns det som att jag har missat nåt?

Försäkringskassan

När man ringer till försäkringskassan får man verkligen KÄMPA för att få prata med nån. Det är lika bra att skriva upp det man vill ha sagt, inte värt att glömma för att Kämpa ytterligare;) Just nu är jag sjukskriven, men min sjukskrivning går ut den 9/9 så jag vill veta hur det ligger till med havandeskapspenningen. Jag förväntade mig ett brev där det står att den är beviljad eller nåt, men icke. Det är till att fortsätta stå i kö för att få prata med nån.

Foglossningen & jag

När jag var hos sjukgymnasten & hämtade TENS apparaten frågade hon mig hur ont jag brukar ha i en skala från 1-10...jag svarade 5-6.... Hade jag fått samma fråga igår kväll hade jag svarat 8!!! Fy vad ont jag hade. Det var bara att ta tillfället i akt & öva på andningen för att klara smärtan. Jag har läst i så många tidningar att det viktigaste för att klara smärtan är att fokusera på andnigen. Bebisen var så livlig på natten att det kanske var det som satte igång det onda. Jag hade inte gjort nåt speciellt under dagen. Så är det väl att ha foglossning.

Mår illa

Hjälp vad jag mår illa på morgonen. Jag har blivit jätte kännslig igen. I början av graviditeten mådde jag pyton men tack och lov spydde jag aldrig. Nu har illamåendet kommit tillbaka. Jag pratade med en kompis som fick barn för ca 7 månader sen & hon sa att det var likadant för henne.

Jag sitter & väntar på att klockan ska bli 13.00 så att jag kan ringa till Försäkringskassan & fråga hur maken ska gå till väga för att ta ut pappa-ledigheten. Maken ringde nyss & bad mig höra mig för. Han vill vara hemma iallafall den första veckan, och om det går längre så är det välkommet=D

V34 (33+1) Tens Apparat

Igår var jag hos min BM igen. sköldkörtel provet såg helt normalt ut. Min trötthet beror alltså på graviditeten och är helt normal. Jag frågade min BM igen angående tillväxt UL, ifall det är säkert att jag inte får göra ett, inte ens eftersom vi gjort IVF. Svaret blev det samma.

Så länge iget är avvikande så gör man inget tillväxt UL i vårt landsting...

Sen var jag & hämtade en tens apparat hos sjukgymnasten som visade hur den fungerar. Jag provade apparaten och det känns helt ok. Ganska skönt faktiskt.

Maken ligger & sover. Det sista han sa innan han somnade var att han längtar efter att få träffa bebisen=) Jag blev alldeles rörd=D

Hick Hick

Här hickas det varje dag=) Minst en gång om dagen. Har vant mig vid kännslan och jag tycker det är lika häftigt varje gång=D Att ha en lite person som ligger i min mage & hickar=D Mitt barn=D Underbart!

Vad saknas???

Funderar på vad mer som måste köpas. Maken har sagt åt mig att göra en lista på det som saknas...men det blir bara gröt i mitt huve. Vet ni någon bra sida man kan gå in på där det står vad man behöver. Jag har använt sundt förnuft men vissa saker vet jag inte. Typ spjälsängen, vi har köpt madrass, täcke, lakan, sängkläder, kudde saknas (vi vet villken vi ska ha iallafall), liggunderlag ni vet sånt där skydd som man lägger under lakanet ifall en lite olycka skulle inträffa så att inte madrassen blir förstörd, sen har vi även köpt sånt där skydd som ska lirkas in runt sängen=). Vagnen ska också fixas eller ja bäddas, man kanske kan gå in på barnlandet eller nån sån där affär där dom säljer barnvagnar för att få lite tips på hur man på bästa sätt kan bädda.
Sen funderar jag på nappflaskorna...finns det olika storlekar för olika åldrar=S ska man köpa fast man planerar att amma och ifall det inte skulle komma mjölk???
Jag tror vi har köpt kläder så det räcker, vi har blivit tillsagda att inte köpa för mycket kläder för att bebisen växer så fort. Vad är BASIC att ha?? Har jag missat nåt. Ah som ni märker är jag i behov av nån form av lista eller nåt i den stilen.

V 33 (32+3) Aktiv dag

Hej hopp!

Sitter här alldeles svettig. Har nyss ställt tillbax dammsugaren. Jag fick ryck vid 20 tiden & skulle städa. Typiskt mig. Jag är så trött på förmiddagarna & på eftermiddagarna för att sedan känna mig riktigt piggelin på kvällen.

Idag var vi (maken & jag) på IKEA & handlade lite mer grejer till våran lilla älskling (som vi kallar Mini här hemma=D). Vi var även in på H&M & köpte lite mer baby kläder. Det är alltid lika roligt!

När vi hade sprungit runt i olika affärer i ca 3 timmar kännde jag att det fick vara nog. Jisses vad ont jag får i benen av att stå & gå länge. Kanske beror på all vätska som jag har samlat på mig...vad vet jag=S

Om jag fick göra som jag ville skulle jag sätta igång med att få upp mina nya gardiner i sovrummet. Men maken ligger & kollar på TV & skulle nog bli tokig ifall jag förtsätter med mitt pysslande. Han tycker om när jag ligger brevid honom på kvällen & han får ha sin hand på magen. Synd att jag är så pigg bara hihi.

Avslutar med den här bilden som jag tog i bilen för ca 2 veckor sen.

Så ser jag min mage när jag sitter i bilen=D

V31 (31+2)

Hej & hå!
Igår var jag hos BM & allt såg & lät bra=)
Jag frångade ifall vi skulle få göra nåt tillväxt UL, & nej det ska vi inte.... =(=(...
Här gör man tillväxt UL ifall man ser nåt avvikande på kurvan tillexempel=(...
Nähep, jag som är så nyfiken.

Vi pratade om smärtlindring. Jag berättade lite om min rädsla och hon förklarade ganska utförligt hur allt går till och villka möjligheter som finns. Så nu är jag något lugnare. Jag försöker hela tiden tänka på det vackra som kommmer efter all smärta=) på så vis känns det bra=)

Jag berättade om min trötthet så hon bad mig boka tid hos min fam läkare så att jag kan få ta ett blodprov för att se hur sköldkörteln sköter sig. Hon frågade ifall jag kännde mig ner stämd typ deppig. Det gör jag absolut inte. Hon sa att det var normalt att man kunde/kan känna sig deprimerad under graviditeten. Eftersom jag har haft depressioner förr så vet jag hur det känns & jag kan lova att den här tröttheten inte är någon depresson. Tvärtom, jag skrattar som aldrig förr och är så otroligt lycklig & känner mig så otroligt lyckligt lottad som får uppleva graviditeten. Ärligt talat så trodde jag att jag aldrig skulle bli gravid, efter alla år som maken och jag kämpat. Men med en diagnos (endometrios) och hjälp slutade det lyckligtvis med graviditet, jag är väl medveten om att det inte behövde ha blivit så.

Funderar på förlossningen

Imorse när jag kom hem från att ha skjutsat maken till jobbet låg jag och kollade på TV. Slog på en repris av SJUKHUSET där det var en stackars kvinna som hade det ganska jobbigt med värkar. Hon led och led, mest led hon för att hon var så orolig och inte kunde slappna av. Barnmorskan som hjälpte henne sa att det kunde vara på gruna av att hon var så spänd som hon inte hade öppnat sig mer än 1-2 cm på 2 dygn. Så då gav dom henne en tidigryggmärgsbedövning. Det syndes direkt en klar förändring. Hon blev klart mycket mer avslappnad. Iomed det gick det fortare för henne att öppna sig.

Jag låg där och verkligen levde mig in i hennes situation.
Jag brukar kolla på Livet på BB som går på kanal 5 bland annat. Det är ganska givande och kul att titta på förlossningar tycker jag. Även lite skrämmande eftersom det snart är jag som ligger där.

Ska jag vara ärlig så är jag skit nervös inför min egen förlossning. Jag vill inte tappa kontrollen så som jag har sett så många göra, det verkar bli så mycket jobbigare då. Men hur ska man behålla lugnet. Min barnmorska vet om att jag är skraj inför förlossningen, men hon tror inte att det är någon fara eftersom jag skrattar när jag pratar om det. Jag ska berätta för er att jag är en sån person som kan få skrattanfall av mina nerver. Maken tror att jag kommer att skratta mig igenom förlossningen, villket jag tvivlar på. Man vet aldrig hur man kommer att reagera på smärtan och det är just det som skrämmer mig. Men jag försöker täka att alla kvinnor som fött barn har klarat det så varför skulle inte jag klara det.

Kännslan av att vet a att man snart änligen ska få se och hålla sin bebis är enorm motivation som ska göra att jag fixar det här. Det handlar inte bara om mig, bebisen får också kämpa för att ta sig ut. Jag hoppas innerligt att allt går bra för oss båda, bebisen och mig. Maken får stötta så gott det går =D Villket jag tror och hoppas att han kommer att sköta fint.

Oh dear

Idag har det varit varmt! Varje gång jag öppnade bildörren & skulle sätta mig i bilen (som stått i solen) fick jag kväljninger. Det känndes verkligen som att jag skulle spy villken sekund som helst av värmen som slog mot mig. Hela min kropp är uppsvälld, för att inte tala om benen. Jag satte på mig stödstrumpor på morgonen. När jag tog av dom kl 13 så hade jag fått världens märke under knäskålen (där strumporna slutar). Det såg ut som att jag hade haft nåt super stramt just där...det hade jag ju ioförsig haft. Jag tog en sval ducsh villket underlättade. Tur det. Men nu så här på kvällen känner jag att huden är alldelles stram i fingrarna, ja i hela kroppen.

Jag älskar solen och värmen, men just nu tar den hårt på mina krafter.

Ska ha ett påslakan som täcke & fläkten på högvarv inatt.

Sov gott alla=)

V31 (30+1)

Har upptäckt en sak.

Våran älskade lilla bebis (som vi här hemma kallar för Mini) tycker inte om när jag ligger på höger sida.

På kvällen ligger jag & kollar på TV, på min vänstra sida eller på rygg, när jag sen ska sova vänder jag mig om till höger sida. Det verkar inte lill*n gilla, för det blir ett fasligt buffande på min högra sida då. Eftersom jag inte kan somna i all denna tumult vänder jag mig om & då blir det lugnt i magen.

Envis liten krabat=)

Lite av det vi köpt

Dessa saker är inhandlade. Barnvagnen blev inte en emmaljunga som jag hade velat, maken tyckte det var på tok för dyrt, så vi tog den här ist, i färgen beige.

Spjälsängen köpte vi på IKEA där vi även köpte madrassen. Sängkläder, täcke & kudde med mer återstår att köpa.
Bilbarnstolen ser ut såhär det är en AKTA GRACO.

Vi har även handlat kläder till bebisen. Det återstår fortfarande en hel del grejer. Skynda långsamt som man säger hihi.
Visst är det kul att titta på bebis grejer=D Man får lust att köpa allt juh!

Bilder V 30

Dom här bilderna tog jag den 4 Augusti.

Orolig & ont

Idag är jag lite små putt. Jag har så ont så jag inte kan vara speciellt glad. Det började för 3 dagar sen på natten. Jag vaknade av att jag hade jätte ont i svanken. Misstänker att det utlöstes av mitt frenetiska dammsugande dagen innan. Hade ont hela dagen och dagen därefter fick jag som en molande mensvärk. Ni vet precis så där som man kan få innan man får mens. Jag blev orolig och ringde förlossningen. Dom bad mig komma in för att undersöka mig. Sagt och gjort jag åkte in dom undersökte och allt såg bra ut och bebisens hjärtljud lät fint. Läkaren sa att det förmodligen är min foglossning och att jag ska använda bältet som jag köpte hos sjukgymnasten. Sen var det bara att åka hem, något lugnare måste jag erkänna. Doktorn sa att jag ska höra av mig ifall det blir värre och ifall jag får nån blödning. Så ni kan ju tänka er hur spännd jag är varje gång jag går på toa och tittar i underkläderna efter blod. Det är för tidigt för bebisen att komma nu, så jag hoppas att det här går över snart eller att det är så här fast bebisen mår bra.