Ta ingenting för givet. Lite så går mina tankar nu. Att det som är så underbart ena stunden kan gå åt skogen nästa. Hela den här mardrömmen med blödningen i Fredags och som sedan fortsatte (med en "rest blödning") fick mig att verkligen tänka till. Mina tankar for i skallen non-stop. Jag tänkte givetvis på att det värsta kunde hända. Att jag/vi kunde förlora vårt pyre. Ibland tänkte jag att hela den här lyckan varit för bra för att vara sann. Jag var redan inställd på att försöka igen. Jag kände en vägran att förbli barnlös. Även om det inte spelar någon roll vare sig man vill eller ej så har ju naturen sin gång. Jag började se...ja vad kan man kalla det för...tunnelseende...kan man säga så..hmm..iallafall så tänkte jag att målet var att få ett barn. Mina känslor var kaos. Men det är inte över, man ska inte ropa hej förnsen...ja ni vet. Det jag är så lycklig över nu är att jag känner bebisens rörelser lite då & då.Det känns som att det är någon som petar på en från insidan. Super fin kännsla. Som en liten bekräftelse på att allt är ok. Pyret rör sig när jag sitter lite framåt lutad. H*n kanske tycker att det blir trångt då hehe.
Tack och lov har det inte kommit nåt mer blod sen igår morse. Peppa peppa!! Jag vill verkligen att allt ska gå åt rätt håll nu. Vi ska snart på UL, den 17 Maj. Då hoppas jag att moderkakan sitter där den ska och att allt ser bra ut.
Det är en sak jag undrar. Vet ni hur många veckor man måste ha gått innan bebisen klarar sig utanför magen??? Jag försökte leta på nätet men hittade inget, eftersom jag inte kunde formulera frågan rätt kanske...
På trygg hansas sida finns lite info om förtidigt födda barn. http://www.tryggabarn.nu/barn/Page6312.html
SvaraRaderaDet var en artikel i Svd idag, om förtidigt födda så kolla in där!
SvaraRadera/Anna
v22-23 tror jag det är även om det är mycket skört så tidigt, har för mig att ungefär hälften av barnen födda runt v23 klarar sig och efter det ökar överlevnadschansen, ska höra med mamma som jobbar på barnavd och ibland går in på neo då det behövs.
SvaraRaderaVi har ul samma dag, kul =)
Mitt pyre har också börjat ge sig tillkänna, det känns skönt.
Jag har också hört så att runt v. 23 går gränsen.
SvaraRaderaJag är jätteglad att din blödning stannade av och allt känns bra nu, framför allt att du känner även bebisens rörelse. Jag är jätteavundsjuk, måste jag säga :-), för att jag har inte känt rörelserna än. Eller jag vet inte, ibland kommer vissa känslor som jag tror att är bebisen, men de är inte tillräckligt tydliga än.
Jag känner mycket igen de känslorna som du skriver om, jag har upplevt precis samma sak, när jag blödde för några veckor sedan. Så jag säger alltid att ett plus är ett stort framsteg, och varje veckor som man går framåt, men jag kan tro verkligen på att vi ska få vår bebis, när jag får hålla honom i famnen och ser att han mår bra.
Precis som du säger, man får inte ta någonting för givet, trots att ändå går att njuta och vara glad för graviditeten. Men den oron, att det kan ta slut när som helst, sitter där i bakhörnet hela tiden.
Jag hoppas att allt ska gå hur bra som helst med dig resten av tiden.
Stora kramar!
Jag känner som du, man vill ju bara vara lycklig, men helt lycklig blir jag nog först när jag har barnet hos mig. Men man får försöka! ta hand om dig, stora kramar till dig!
SvaraRaderaTack tjejer för era kommentarer & svar=)
SvaraRaderaKram på er!
jag åkte in i vecka 20 akut pga blödningar. Då sa de akuten..hade jag vari i vecka21 hade det blivit förlossningen sa e till mig. Jag skrek som ett djur till dem att jag skule mnnsan till förlossningen i vilket fall...tur nog å var de ingen fara.
SvaraRaderaÄlskar dig , allt kommer gå super!!! /Linn