Nu har jag pratat med syster Lotta på kliniken och jag kan leva som vanligt. Jag visste det långt inne i mig men behövde få det bekräftat.
Jag frågade något så knasigt som om det gick att krysta ut embryot. Jag är väl bra löjlig. Men jag är så nervös och vill så gärna att det ska gå bra så jag var till och med rädd att göra nr 2 igår på toa...
Idag ska jag nog gå och träna efter jag lämnat Lucas på dagis. Måste passa på. Ska jobba kväll så det brukar vara skönt att få träna lite innan.
Undrar när man börjar känna något. Jag tycker bara jag inbillar mig en massa.
Stor kram och tack för era lyckönskningar=)
Gud det var så länge sen jag skrev ett inlägg på datorn så jag glömt var man ska trycka för rättstavning...de andra inläggen har jag gjort från mobilen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar