Oj vad jag tänker

Jag svarar på era kommentarer här. Jo det är oegoistiskt beslut att lilla kråkan får bo där han nu hamnat. För mig fanns det inget alternativ. Jag tog över/köpte fågeln för ca 2 år sen av en person som var sjuk & inte kunde ta hand om den. Om jag inte hade tagit fågeln hade den blivit avlivad eftersom man ansåg att hans beteende var störande. (Beteendet är helt normalt, en Gråjako för ett herrans liv hela dagarna, skitar ner mycket & kräver betydligt mycket mer uppmärksamhet än en hund). Jag tycker att det är så fel att ta bort ett djur som är fullt friskt bara för att ingen vill ha det så jag tog på mig ansvaret.
Iaf...
Jag har kört ut hans bur på baksidan & dragit för en gardin så jag slipper se den. Jag ska ringa till uppfödaren liet senare för att höra hur det går. Han tycker säkert att jag är tjatig som ringer varje dag, men så är det bara. Jag försäkrar mig om att allt går bra & därmed får jag ro i själen.
....
Över till något helt annat.
Angående bloggträffen. Jag fick mail för några dagar sen...kanske var det förra veckan minns inte men iaf så stog det att man får ta med sig sitt/sina barn. Jag kommer inte att ta med mig Lucas. Ville bara få det sagt för det känns som att det är en fråga som finns i luften som jag vill svara på. Ibland inbillar jag mig saker & så kanske fallet är angående den här frågan. Inbillning eller ej så har jag nu svarat på det som känns som en fråga som flyter omkring men som inte ställs.
Jag är en människa som bland mina vänner är känd för att fundera något kolossalt mycket på saker som ingen annan ens tänkt på eller skulle komma på tanken att tänka på...ibland upplever jag det som en av mina defekter. Jo men att jag grubblar & grubblar på något som bara existerar i min egen värld lixom. Vet inte ifall ni förstår.