Kategorier

torsdag 22 juli 2010

v 27+1 (v 28)

Igår var jag på jobbet & min chef skrev på mina papper som ska skickas till försäkringskassan. Det känns så skönt att äntligen ha skickat in alla papper nu. Jag har dragit på det och hoppas att det inte tar allt för lång tid för försäkringskassan att skicka ut ett beslut. Sen måste jag vänta på att dom godkänner mitt sjukintyg som min läkare skrev. Min läkare sa att jag inte skulle förvänta mig att dom godkänner sjukintyget. Man vet aldrig med Försäkringskassan, dom kan neka cancer sjuka patienter sjukersättning fast dom är jätte dåliga. Helt sjukt. Det är bara till att vänta och se.

Här hemma går det sisådär. Maken tycker att jag ligger och latar mig hela dagarna.
Jag gör lite åt gången sen lägger jag mig och vilar. Jag känner mig orkeslös. Sen så har jag sammandragningar typ 2ggr i timman. Min barnmorska säger att det är helt normalt. Hon säger att ifall man får upp emot 50 sammandragningar/dag kan man ringa till förlossningen.
Det är tråkigt att karlar inte förstår bättre. Känner mig inte så pigg på att prata med någon som inte förstår. Jag måste erkänna att jag inte är så trevlig att ha och göra med alla gånger... men men...

Jag gläds av att vara inne i vecka 28 nu. Så länge jag känner att bebisen rör sig och mår bra kan jag slappna av och känna att resten igenligen kvittar.

4 kommentarer:

  1. Jag förstår dig :-). Vila så mycket som du känner att du behöver. För mig känns det bäst också att bara ligga och lata mig hela dagen. Jag försöker ändå göra det och det men jag måste hålla många pauser mellan annars kommer sammandragningarna.
    Slappna av så mycket som du behöver! Du är värd det, du bär bebisen i kroppen i 9 månader, sedan blir det du som ska föda bebben fram. Njut den tiden och använd den för att samla krafter!
    Kramar

    SvaraRadera
  2. Ja visst är de det där sista du skrev som egentligen är det viktiga! man måste ta hand om sig och lyssna på sin kropp, det är jag själv lite dålig på men ska bättra mig. Kram till dig

    SvaraRadera
  3. Hoppas att det går lika smidigt som för mig med försäkringskassan. Min läkare sa att de har blivit bättre att ha att göra med sen några gravida kvinnor överklaga deras nekande av sjukpenning och vann.

    Karlar säger jag bara... jag har tur som har en man som vill att jag ska ta det lugnt och inte göra mycket :-)

    SvaraRadera
  4. Din viktigaste uppgift just nu är att ta det lugnt och låta det lilla livet växa till sig. Det är en helt annan sak än lathet, fast män ju har lite svårt att förstå det där ibland... Tids nog hinner du vara hur aktiv som helst! Sköt om dig och vila med gott samvete! Kram!

    SvaraRadera